För hur bekväm man än kan vara med sin uppenbarelse i vardagslivet finns det situationer när det är irriterande att inte kunna ha kontroll. När någon annan ska fatta beslut som radikalt påverkar ens liv på basen av ett kort möte. Man vet inte om den denna "någon" råkar hysa en kategorisk motvilja för folk som har näspiercing, kort hår som växt ur sin frisyr, och lager av tröjor istället för vinterrock. Inte heller vet man om "någon" kommer att tycka att man verkar mindre respektingivande och pålitlig eftersom man är kort och blåögd och tvungen att visa ID när man köper folköl (true story).
Samma tankar kan jag ha när jag väljer kläder inför att arbetspass som journalist. Hur undviker jag att på minsta sätt riskera störa någon annan med mitt utseende, utan att för den skull känna mig utklädd till ingenting?
Jag utsätter med andra ord mig själv för alla fördomar jag bara kan komma på. Rätt knäppt, och väldigt onödigt. Folk kan ju ha vilka preferenser som helst. Jag vet inte hur det gick denna gång. Åtminstone kändes den verbala biten bra.
Och lite småkul i sammanhanget var det ju att när jag stod på Stigbergstorget och väntade på spårvagnen för att åka i väg på nämnda visning var det en trendig man som stannade bredvid mig bara för att säga "Vad fint du matchat dina kläder!"
Så att sånt! Jag kan avslöja att jag hade nästan exakt samma kläder som på denna bild. Plus gröna yllesockor.
Kanske lika bra att fortsätta i samma paltor genom lördagskvällen. Man vet ju aldrig vilka stilkrav Nina och deltagarna på denna boks releasefest har..!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar